Ur ett prickigt perspektiv

Jag börjar få lite ågren över att flytta till mamma. det är inte det att jag inte vill flytta till mamma, för det vill jag. Saknar henne och den där lustiga skolan. Men jag avskyr verkligen att åka bil. Jag följde med pappa hem till umeå över jul, så vart jag givetvis tvungen att åka bil. Det skumpar, skakar och svänger och ingenting ser jag. Jag har ju ett ganske stort huvud jämfört med min kropp och det känns alltid tungt extra tungt när man måste sitta i det där trånga reseterrariet i flera timmar. När vi åkte hem började jag må jätte dåligt. Så dåligt så att jag till och med kräktes upp en av maskarna jag åt dagen innnan. Det var inte alls kul, så jag pep till lite grann också. Och det ska ni veta, det ska väldigt mycket till för att jag ska pipa! Ända gången jag gjort det tidigare, var när en elak veterinär stack mig i svansen med en vitaminspruta.
Så jo, jag längtar jätte mycket efter mamma. Men resan ser jag inte fram emot.